- Startsida
- Estetisk gynekologi
- Smärta vid sex utan gynekologisk orsak
- Kronisk intim smärta: ett tvärprofessionellt team
Kronisk intim smärta: multidisciplinärt team och behandlingar
Kronisk intim smärta har sällan en enda orsak och går sällan över med en enda behandling. Se vem som gör vad i ett tvärprofessionellt team, hur det samordnas och vad du kan förvänta dig.
Quando existir, entra aqui e também no cartão da página do blog.
I den här artikeln
När intim smärta varar i månader eller år har den sällan en enda orsak och går sällan över med en enda behandling. Den kan börja med en infektion, följas av muskelspänning, sedan rädsla för smärtan, sedan att man undviker samlag, trötthet och oro. Varje del göder de andra.
Därför rekommenderar de internationella riktlinjerna för kronisk bäcken- och vulvasmärta ett multidisciplinärt arbetssätt: flera yrkesgrupper som var och en behandlar en del och som arbetar tillsammans. I den här artikeln förklarar vi vem som gör vad, hur samordningen går till och vad du kan förvänta dig.
Tre saker att ta med sig.
Fica por baixo do resumo, se existir uma segunda foto.
Varför ett team och inte en enskild specialist
Den modell som används i dag för kronisk smärta är biopsykosocial: den tar samtidigt hänsyn till vad som händer i vävnader och nerver, vad som sker i musklerna, de känslor och tankar som hör ihop med smärtan och påverkan på relationen och vardagen. Ingen enskild yrkesgrupp behandlar alla dessa områden på ett bra sätt.
Vid vulvodyni och kronisk bäckensmärta visar studier av multidisciplinära program förbättring av smärta, sexuell funktion och välbefinnande hos många kvinnor som inte hade svarat på enskilda behandlingar (Brotto et al., 2015). De europeiska riktlinjerna för kronisk bäckensmärta och de internationella konsensusdokumenten om vulvodyni rekommenderar detta arbetssätt (EAU, Goldstein et al., 2016, Bornstein et al., 2016).
Vem gör vad
| Yrkesroll | Huvudroll |
|---|---|
| Gynekolog | Diagnos, uteslutande av andra orsaker, medicinsk behandling (krämer, läkemedel, ingrepp), samordning av planen |
| Fysioterapeut specialiserad på bäckenhälsa | Bedömning och behandling av bäckenbottenmusklerna, avslappning, dilatatorer, utbildning om smärta |
| Psykolog eller psykoterapeut | Kognitiv beteendeterapi, mindfulness, hantering av rädsla och oro, arbete med trauma när det finns |
| Sexolog eller sexualterapeut | Sexliv under och efter behandlingen, kommunikation i paret, återinförande av penetration |
| Dermatolog | Sjukdomar i vulvans hud, som lichen sclerosus eller kontaktdermatit |
| Läkare inom smärtmedicin | Komplexa fall, läkemedel mot neuropatisk smärta, nervblockader, till exempel av pudendusnerven |
| Andra specialiteter | Urologi (smärtsam blåsa), gastroenterologi (irriterad tarm), psykiatri (svår depression eller ångest), allmänläkare (allmän uppföljning) |
Alla kvinnor behöver inte alla dessa. Många blir bra med gynekolog, fysioterapeut och psykolog; andra behöver mer stöd.
Hur samordningen går till
Ett team fungerar bara om yrkesgrupperna kommunicerar med varandra. I praktiken innebär det:
- en kontaktperson, ofta gynekologen, som känner hela planen och justerar den;
- gemensamma mål, uppsatta tillsammans med kvinnan (till exempel minskad smärta vid sittande, att kunna genomgå undersökningen, att åter kunna ha samlag med penetration);
- delad information, med kvinnans samtycke, om vad var och en har funnit och gör;
- regelbundna omvärderingar, för att se vad som fungerar och vad som behöver ändras.
Teamet finns inte alltid på samma ställe. Ofta fungerar det i nätverk, mellan olika mottagningar. Det viktiga är att man pratar med varandra.
Ett typiskt förlopp
- Första bedömning med detaljerad sjukdomshistoria, anpassad undersökning och uteslutande av behandlingsbara orsaker (infektioner, hudsjukdomar, atrofi).
- Förklaring av diagnosen och av smärtmekanismerna, vilket i sig minskar oron.
- Grundläggande åtgärder: vård av vulvans hud, paus i aktiviteter som utlöser kraftig smärta, symtomdagbok.
- Bäckenfysioterapi och psykologiskt eller sexologiskt stöd, parallellt, under några månader.
- Ytterligare medicinsk behandling vid behov: lokala eller orala läkemedel, andrahandsalternativ och, i utvalda fall, kirurgi eller blockader.
- Omvärdering och justering, tills målen eller en acceptabel balans har uppnåtts.
De specifika behandlingarna för varje situation beskrivs i artiklarna om vulvodyni, vestibulodyni, vaginism och spänd bäckenbotten.
Din roll
Vid kronisk smärta är kvinnan en aktiv del av teamet. Det hjälper mycket att:
- fortsätta med övningarna och teknikerna hemma, regelbundet;
- föra anteckningar om smärtan och vad som påverkar den, som underlag för besluten;
- säga tydligt vad som inte fungerar eller vad som är mest jobbigt;
- ta hand om sömn, fysisk aktivitet och stress, som påverkar smärtan;
- be att yrkesgrupperna kommunicerar med varandra.
Realistiska förväntningar
Förbättringen är nästan alltid gradvis, över månader, med bättre och sämre dagar. För en del kvinnor försvinner smärtan; för andra minskar den tillräckligt för att kunna ta upp sexlivet och vanliga aktiviteter igen. Bakslag i perioder av stress, sjukdom eller hormonella förändringar är vanliga och betyder inte att behandlingen har misslyckats.
När du bör söka vård
Om du upplever att du har behandlats bit för bit, utan en samlad plan, är det helt rimligt att be om ett samordnat arbetssätt.
Sök vård skyndsamt om smärtan uppstår plötsligt och är kraftig eller om du får feber, onormal blödning, oförklarlig viktnedgång eller uttalade förändringar i urin- eller tarmfunktionen. Om smärtan påverkar ditt känslomässiga mående mycket bör du också tala med din allmänläkare. Vid tvekan, ring SNS 24 (808 24 24 24). Vid akut nödsituation, ring 112.
På Luxmed-kliniken
På Clínica Luxmed kan gynekologbesöket vara utgångspunkten och samordningen för din plan. Vi gör den första bedömningen, förklarar diagnosen och samarbetar med bäckenfysioterapi, psykologi eller sexologi och andra specialiteter vid behov, med omvärderingar under förloppet.
Kontakta oss
Bedömningen är ett samtal, utan förpliktelser. Berätta vad som oroar dig så svarar vårt team.
Den här artikeln är informativ och ersätter inte läkarbedömning. Resultaten varierar från person till person.
Vanliga frågor
Betyder det att smärtan ”sitter i huvudet” om man går till en psykolog?
Nej. Psykologiskt stöd behandlar smärtans påverkan och de faktorer som upprätthåller den, som rädsla och oro, vilka finns vid all kronisk smärta. De andra behandlingarna fortsätter.
Behöver jag träffa alla dessa yrkesgrupper?
Nej. Planen anpassas efter varje fall. Många kvinnor behöver gynekologi, fysioterapi och psykologiskt stöd; andra färre eller fler.
Hur länge pågår behandlingen?
Oftast flera månader, med omvärderingar på vägen.
Finns det mottagningar för bäckensmärta inom SNS?
Vissa sjukhus har mottagningar för bäckensmärta, vulvasjukdomar eller sexologi. Tillgången går via remiss från allmänläkare eller annan specialist.
Och om jag redan har provat allt?
Ofta har ”allt” varit enskilda behandlingar, korta eller utan samordning. En kombinerad och följd plan ger resultat hos många kvinnor som hade gett upp.
Vetenskapliga referenser 6
- Engeler D, Baranowski AP, Berghmans B, et al. EAU Guidelines on Chronic Pelvic Pain. European Association of Urology; edição mais recente. Guideline
- American College of Obstetricians and Gynecologists. Practice Bulletin No. 218: Chronic pelvic pain. Obstet Gynecol. 2020;135(3):e98-e109. doi:10.1097/AOG.0000000000003716 Guideline
- Goldstein AT, Pukall CF, Brown C, et al. Vulvodynia: assessment and treatment. J Sex Med. 2016;13(4):572-590. doi:10.1016/j.jsxm.2016.01.020 Artigo
- Bornstein J, Goldstein AT, Stockdale CK, et al. 2015 ISSVD, ISSWSH, and IPPS consensus terminology and classification of persistent vulvar pain and vulvodynia. J Low Genit Tract Dis. 2016;20(2):126-130. doi:10.1097/LGT.0000000000000190 Guideline
- Brotto LA, Yong P, Smith KB, Sadownik LA. Impact of a multidisciplinary vulvodynia program on sexual functioning and dyspareunia. J Sex Med. 2015;12(1):238-247. doi:10.1111/jsm.12718 Artigo
- Padoa A, McLean L, Morin M, Vandyken C. The overactive pelvic floor (OPF) and sexual dysfunction. Part 1 and Part 2. Sex Med Rev. 2021;9(1):64-89. Artigo
Fortsätt utforska

