Vaginism: vad det är, symtom och varför det inte är ”bara i huvudet”
Vaginism är en ofrivillig sammandragning av musklerna som gör penetration svår eller omöjlig. Det är verkligt, vanligt och går att behandla. Förstå cirkeln rädsla och smärta.
Quando existir, entra aqui e também no cartão da página do blog.
I den här artikeln
Att inte kunna föra in en tampong. Att inte kunna genomgå den gynekologiska undersökningen. Att försöka ha samlag och känna att det är som att slå i en vägg. Många kvinnor med vaginism går i åratal utan diagnos och får höra att de ”måste slappna av” eller att det ”sitter i huvudet”. Vissa tror till och med att de är de enda.
Vaginism är ett verkligt, vanligt och behandlingsbart tillstånd. Det handlar om kroppen (musklerna som drar ihop sig), sinnet (rädslan och förväntan på smärta) och sambandet mellan de två. Att förstå detta är första steget för att ta sig ur cirkeln.
Tre saker att ta med sig.
Fica por baixo do resumo, se existir uma segunda foto.
Vad det är
Termen vaginism beskriver en ofrivillig och ihållande sammandragning av bäckenbottenmusklerna runt slidans yttre tredjedel, när man försöker eller förväntar sig penetration. Kvinnan kontrollerar den inte och känner ofta inte ens av den.
I klassificeringen DSM-5 (2013) slogs vaginism och dyspareuni samman till en enda kategori, genito-pelvic smärta/penetrationsstörning, definierad som en ihållande svårighet under minst 6 månader inom ett eller flera av dessa områden: vaginal penetration, vulvovaginal eller bäckensmärta vid penetration, markant rädsla eller ångest inför penetration, och spänning i bäckenbottenmusklerna. Termen ”vaginism” används fortfarande mycket i praktiken och i sökningar online.
Symtom
- Svårighet eller omöjlighet att penetreras (penis, fingrar, tampong, spekulum).
- Känsla av en ”vägg” eller av att ”det inte finns plats”.
- Sveda eller tryckande smärta när man försöker penetrera.
- Intensiv rädsla för penetration eller smärta, med undvikande.
- Sammandragning av andra muskler (lår, skinkor), att bäckenet drar sig undan, att man håller andan.
- Många kvinnor har lust, upphetsning och orgasm i andra former av intimitet.
Typer
- Primär: sedan alltid har penetration aldrig varit möjlig eller alltid varit smärtsam.
- Sekundär: uppstår efter en period med smärtfria samlag, ofta efter en förlossning, en infektion, en operation, klimakteriet eller en smärtsam upplevelse.
- Global eller situationsbetingad: i alla situationer, eller bara i vissa (till exempel kan använda tampong men inte ha samlag).
Hur vanligt är det
Siffrorna varierar mycket mellan studier, eftersom många kvinnor aldrig söker hjälp. Vid sexologi- och gynekologimottagningar är det ett av de vanligaste besvären med sexuell smärta. I vissa länder och kulturella sammanhang är det en av de vanligaste orsakerna till ofullbordade äktenskap.
Orsaker
Det finns sällan en enda orsak. De mest beskrivna faktorerna är:
- Erfarenheter av smärta: ett första smärtsamt samlag, återkommande infektioner, sprickor, vulvodyni, traumatiska gynekologiska undersökningar.
- Rädsla och ångest: rädsla för smärta, för att ”slitas sönder”, för att bli gravid; allmän ångest.
- Begränsad information eller negativa föreställningar om kroppen och sexualiteten.
- Restriktiv uppfostran, skuld eller skam.
- Erfarenheter av sexuellt våld, hos vissa kvinnor (inte hos de flesta).
- Relationella faktorer.
- Fysiska förändringar som bör uteslutas: stel mödomshinna eller mödomshinna med septum, lichen sclerosus, atrofi, ärr.
Cirkeln rädsla och smärta
När vaginismen väl har etablerats tenderar den att vidmakthålla sig själv: förväntan på smärta leder till sammandragning, sammandragningen gör försöket smärtsamt, smärtan bekräftar rädslan, och rädslan ökar nästa sammandragning. Det är den här cirkeln som behandlingen försöker bryta.
Varför det inte är ”allt sitter i huvudet”
Att säga till en kvinna med vaginism att ”bara slappna av” är som att säga till någon med höjdrädsla att bara titta ner. Förutom att det inte hjälper ökar det skulden och känslan av misslyckande.
- Sammandragningen är verklig: studier med elektromyografi visar ökad aktivitet i bäckenbottenmusklerna och i försvarsmuskler (som lårens) inför penetration eller hotet om den.
- Den är inte frivillig: det är en skyddsreflex, liknande att blunda när något närmar sig ansiktet.
- Rädslan är en del av mekanismen, inte ett karaktärsfel: nederländsk forskning har visat att rädslan och försvarssvaret är centrala vid vaginism, och att det fungerar att behandla dem med gradvis exponering.
- Ofta finns en fysisk utlösande faktor (infektion, spricka, smärta) som satte igång cirkeln.
Därför behandlar det mest effektiva arbetssättet kroppen och sinnet samtidigt, utan att lägga skuld.
Hur diagnosen ställs
- Varsamt samtal:sexuell historia, erfarenheter av tamponger och undersökningar, rädslor, förväntningar, relation.
- Undersökning i kvinnans takt:den kan börja enbart med yttre observation av vulvan, utan spekulum. Kvinnan ska känna att hon har kontroll och kan avbryta när som helst. Vid vissa besök görs den första undersökningen med en spegel och med kvinnan själv som vägleder.
- Utesluta andra orsaker:infektioner, hudsjukdomar, atrofi, stel mödomshinna, vulvodyni.
- Bedöma musklerna,när det är möjligt, för att förstå graden av spänning.
En fullständig undersökning behövs inte vid det första besöket. Att forcera en undersökning kan förstärka rädslan.
Det går att behandla
Behandlingen kombinerar, beroende på fallet:
- information om kroppen och cirkeln rädsla och smärta;
- fysioterapi för bäckenbotten, med avslappning och muskelmedvetenhet;
- gradvis exponering med vaginala dilatatorer;
- sexualterapi eller kognitiv beteendeterapi;
- behandling av associerade fysiska orsaker;
- i utvalda fall, andra alternativ.
Studier visar att de flesta kvinnor kan få penetration utan smärta eller med lite smärta efter behandling. Vi förklarar behandlingen steg för steg i en egen artikel.
När du bör söka vård
Om vaginismen hänger ihop med en erfarenhet av sexuellt våld kan du söka specialiserat medicinskt och psykologiskt stöd, även om det har gått lång tid. Vid fara, ring 112. För hälsorådgivning, kontakta SNS 24 (808 24 24 24).
På Luxmed-kliniken
På Clínica Luxmed, i Algés, vet vi att det första besöket för vaginism kan vara svårt. Vi genomför det med gott om tid, utan brådska och i din takt, utan påtvingade undersökningar. Vi bedömer de fysiska orsakerna, förklarar vad som händer och samarbetar, när det är indicerat, med fysioterapi för bäckenbotten och sexologi.
Kontakta oss
Bedömningen är ett samtal, utan förpliktelser. Berätta vad som oroar dig så svarar vårt team.
Den här artikeln är informativ och ersätter inte läkarbedömning. Resultaten varierar från person till person.
Vanliga frågor
Kan vaginism botas?
I de flesta fall, ja. Med lämplig behandling kan de flesta kvinnor få bekväm penetration. Tiden varierar från veckor till månader.
Är det för att min slida är ”liten”?
Nästan aldrig. Slidan är elastisk och anpassar sig. Problemet är muskelsammandragningen, inte storleken.
Kan jag ha vaginism och känna njutning?
Ja. Många kvinnor med vaginism har lust, upphetsning och orgasm med andra former av stimulering.
Kan jag bli gravid med vaginism?
Det är möjligt att bli gravid utan fullständig penetration, och det finns medicinska alternativ. Men det bästa är att behandla vaginismen, vilket också underlättar uppföljningen under graviditeten och förlossningen.
Hjälper en operation av slidkransen?
Bara om det finns en verklig anatomisk förändring i mödomshinnan, vilket är sällsynt. I de flesta fall av vaginism är kirurgi inte indicerad och kan förvärra rädslan.
Vetenskapliga referenser 7
- American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 5.ª ed. (DSM-5). Arlington: APA; 2013. Site
- Lahaie MA, Boyer SC, Amsel R, Khalifé S, Binik YM. Vaginismus: a review of the literature on the classification/diagnosis, etiology and treatment. Womens Health (Lond). 2010;6(5):705-719. Revisão
- Reissing ED, Binik YM, Khalifé S, Cohen D, Amsel R. Vaginal spasm, pain, and behavior: an empirical investigation of the diagnosis of vaginismus. Arch Sex Behav. 2004;33(1):5-17. Artigo
- van der Velde J, Laan E, Everaerd W. Vaginismus, a component of a general defensive reaction: an investigation of pelvic floor muscle activity during exposure to emotion-inducing film excerpts in women with and without vaginismus. Int Urogynecol J. 2001;12(5):328-331. Artigo
- ter Kuile MM, Melles R, de Groot HE, Tuijnman-Raasveld CC, van Lankveld JJ. Therapist-aided exposure for women with lifelong vaginismus: a randomized waiting-list control trial of efficacy. J Consult Clin Psychol. 2013;81(6):1127-1136. Artigo
- Pacik PT. Understanding and treating vaginismus: a multimodal approach. Int Urogynecol J. 2014;25(12):1613-1620. Artigo
- Maseroli E, Scavello I, Rastrelli G, et al. Outcome of medical and psychosexual interventions for vaginismus: a systematic review and meta-analysis. J Sex Med. 2018;15(12):1752-1764. Revisão
Fortsätt utforska

