Spänningshuvudvärk eller migrän: så skiljer du dem och vad som hjälper

Huvudvärk är ett av världens vanligaste hälsobesvär. Enligt studien Global Burden of Disease är spänningshuvudvärk och migrän bland de vanligaste sjukdomarna, och migrän är en av de viktigaste orsakerna till funktionsnedsättning hos unga vuxna, framför allt kvinnor (Stovner et al., 2018).

Men all huvudvärk är inte lika. Att veta om det är spänningshuvudvärk eller migrän avgör vad som hjälper, vad du bör undvika och när du söker läkare.

Hur man skiljer dem åt

Läkare använder den internationella klassifikationen av huvudvärk (ICHD-3) för att diagnostisera typerna av huvudvärk (Headache Classification Committee of the International Headache Society, 2018). Med enkla ord är de viktigaste skillnaderna dessa:

Spänningshuvudvärk

• Smärta som är tryckande eller pressande, som «ett band runt huvudet» eller en tyngd.
• Oftast på båda sidor: panna, tinningar, nacke.
• Intensitet lätt till måttlig: det stör, men gör det möjligt att fortsätta dagen.
• Blir inte värre av att gå i trappor eller promenera.
• Inget illamående och inga kräkningar. Det kan finnas viss känslighet för ljus eller ljud, men inte för båda.
• Varar från 30 minuter till flera dagar.
• Förknippas ofta med spänning i nacke och axlar, stress, trötthet och dålig sömnkvalitet.

Migrän

• Smärta som är bultande eller pulserande.
• Ofta på ena sidan, även om det kan vara på båda eller byta sida.
• Intensitet måttlig till kraftig: försvårar eller förhindrar aktiviteter.
• Förvärras av rutinmässig fysisk aktivitet.
• Åtföljs av illamående eller kräkningar, eller av känslighet för ljus och ljud: personen söker ett mörkt och tyst rum.
• Varar i 4 till 72 timmar, utan behandling.
• Omkring en tredjedel av dem som har migrän har aura: tillfälliga neurologiska symtom, vanligtvis visuella (flimrande ljus, sicksacklinjer, blinda fläckar), ibland stickningar, som uppstår före eller under smärtan och varar upp till en timme.
• Det är vanligare hos kvinnor och kan hänga ihop med menstruationscykeln.

Sida vid sida

Och när det ser ut som båda?

Det är vanligt. Många som har migrän har också episoder av spänningshuvudvärk, och migrän kan börja med smärta i nacken. Muskelspänning i nacken förekommer också i många migränanfall. En huvudvärksdagbok (datum, varaktighet, intensitet, symtom, medicinering, möjliga utlösande faktorer) under en eller två månader hjälper läkaren mycket att ställa diagnosen.

Vanliga utlösande faktorer

Vissa faktorer kan utlösa eller förvärra båda formerna. Att känna till dem hjälper till att förebygga:

• Stress och, märkligt nog, lindringen efter stress (helgmigrän).
• Sömn som är otillräcklig, oregelbunden eller för mycket.
• Att hoppa över måltider och uttorkning.
• Koffein: i överskott eller bristen på det, när man är van.
• Alkohol, framför allt rödvin hos vissa personer med migrän.
• Hormonella variationer, som menstruationen.
• Sensoriska stimuli: starkt ljus, skärmar, starka dofter, buller.
• Spänning i nacke och axlar, ihållande hållning och sammanbiten käke, som oftare förknippas med spänningshuvudvärk. Se Att arbeta sittande: värk i nacke, axlar och rygg och vad du kan göra och Hopbiten käke och sammanbitna tänder: orsaker, tecken och vad som hjälper.

Utlösande faktorer varierar mycket från person till person. Huvudvärksdagboken är det bästa sättet att identifiera dina. Att undvika alla tänkbara utlösare är varken realistiskt eller nödvändigt: målet är att minska de som väger tyngst.

Se upp med överanvändning av smärtstillande

Det här är en föga känd och mycket viktig punkt. Att ta medicin mot huvudvärk för ofta kan göra att huvudvärken blir vanligare, och skapa en cykel som är svår att bryta. Det kallas läkemedelsöveranvändningshuvudvärk.

Enligt de internationella kriterierna räknas det som överanvändning, ihållande i mer än tre månader, om du har huvudvärk 15 eller fler dagar i månaden:

• Enkla smärtstillande (som paracetamol eller antiinflammatoriska) på 15 eller fler dagar per månad.
• Specifika migränläkemedel, opioider eller kombinationsanalgetika på 10 eller fler dagar per månad.

Om du känner igen dig, sluta inte med medicinen tvärt på egen hand: tala med din husläkare eller neurolog, som kan vägleda dig i nedtrappningen och föreslå förebyggande behandling. En dagbok som också registrerar den medicin du tar är avgörande.

Vad som hjälper

Vanor som gör skillnad

• Regelbunden sömn, med liknande tider varje dag, även på helgen.
• Regelbundna måltider och god vätskebalans.
• Måttligt och stabilt koffeinintag, utan toppar eller plötsliga uppehåll.
• Regelbunden konditionsträning. I en studie med personer med migrän minskade 40 minuters träning tre gånger i veckan frekvensen av anfall på ett liknande sätt som avslappning och ett förebyggande läkemedel (Varkey et al., 2011).
• Stresshantering: avslappning, andning, mindfulness, kognitiv beteendeterapi i utvalda fall.
• Pauser och rörelse för dig som arbetar vid dator, och övningar för nacke och axlar.

Medicinsk behandling

Vid anfall finns enkla smärtstillande läkemedel och specifika migränläkemedel, som bör användas med vägledning och inom gränserna ovan. När huvudvärken är frekvent eller invalidiserande kan läkaren föreslå förebyggande behandling. I dag finns flera effektiva alternativ vid migrän, så det är värt att söka hjälp i stället för att fortsätta lida.

Massage: vad beläggen säger

Massage av nacke, axlar, hårbotten och ansikte söks av många med huvudvärk. Beläggen är uppmuntrande, men begränsade:

• Migrän: i en kontrollerad studie minskade veckovis massage under fem veckor frekvensen av anfall och förbättrade sömnkvaliteten, jämfört med en grupp utan insats (Lawler och Cameron, 2006). Det var en liten studie.
• Spänningshuvudvärk: i en studie med 56 personer minskade massage riktad mot spänningspunkterna i huvud och nacke frekvensen av huvudvärk. Men en placebobehandling minskade den också, utan signifikant skillnad mellan de två (Moraska et al., 2015). Massagen förbättrade framför allt upplevelsen av lindring.
• Systematiska översikter tyder på att manuella terapier kan hjälpa vid kroniska primära huvudvärkar, men studierna har viktiga metodologiska begränsningar (Chaibi och Russell, 2014).

Sammanfattningsvis: massage kan lindra den tillhörande muskelspänningen, minska stress och ge lindring, framför allt vid spänningshuvudvärk och mellan migränanfall. Den bör ses som ett komplement till vanor och medicinsk behandling, inte som ett alternativ.

Under ett migränanfall föredrar de flesta vila i ett mörkt och tyst rum. Massage är i allmänhet inte indicerad då, eftersom beröring och rörelse kan vara störande. Den är mer användbar i perioderna mellan anfallen.

Lindring hemma

• Kyla i pannan eller nacken (vid migrän) eller värme i nacke och axlar (vid spänningshuvudvärk), beroende på vad som känns bäst.
• Mild självmassage av tinningarna, skallbasen och axlarna.
• Vila i en lugn miljö, vätskeintag.

Larmsignaler

De allra flesta huvudvärkar är primära (inte orsakade av en annan sjukdom). Men vissa tecken kräver snabb läkarbedömning (Do et al., 2019).

Ring 112 om du har:

• Huvudvärk som är plötslig och mycket intensiv och når sin höjdpunkt på sekunder eller några få minuter («den värsta smärtan i mitt liv»).
• Huvudvärk med feber och nackstelhet, hudfläckar, förvirring eller sömnighet.
• Svaghet, domningar, sned mun, talsvårigheter eller synbortfall, framför allt om det är första gången eller annorlunda än din vanliga aura.
• Huvudvärk efter trauma mot huvudet.
• Kramper eller svimning.

Sök läkare inom kort om:

Vid frågor, ring SNS 24 (808 24 24 24).

På Luxmed-kliniken

På Luxmed-kliniken i Algés fokuserar massagen för dig som har spänningshuvudvärk på nacke, axlar, hårbotten och ansikte. Före sessionen frågar vi om typen av huvudvärk och om varningstecken, och rekommenderar läkarbedömning när det behövs. Massagen utförs av en massageterapeut.

Massage är ett komplement för välbefinnande och ersätter inte läkardiagnos eller behandling. Resultaten varierar från person till person.

Vanliga frågor